Många
gånger har vi blivit tillfrågade om att hålla
både kurser & föreläsningar inom travträning
& trickträning.
Vi har tom fått förfrågan om vi har eller ska
skriva böcker om våra täningsmetoder. Svaret är
nej, men frågan är enormt smickrande för två
amatörer som till största delen är självlärda.
Så här tänkte jag skriva ner lite om våra
tankar & tillvägagångssätt kring vårat
största intresse, Hästarna! |
|
Hästarnas
fritid |
|
| All
form av träning är ju högst individuell utifrån
kroppsbyggnader & sammasättningar i allt från skelett,
leder, muskler, senor, hovar & tänder mm.
Förutom de kroppsliga förutsättningarna så
krävs ju att den psykiska hälsan är god för
att nå framgång. Skulle den psykiska hälsan inte
vara bra så går det ganska fort utför & snabbt
påverkar det den fysiska hälsan & dess funktioner.
För att ge hästarna den bästa möjligheten
till god hälsa så tror vi att den första stenen
till grunden & nyckeln till framgång är att försöka
ge hästarna ett så normalt & naturligt liv som
möjligt i fångelskap.
Hästarna är skapta till att ständigt äta &
vara i rörelse för att deras kropp ska fungera opptimalt.
Tyvärr är många hästar idag vana & många
vill stå inne i sina små trånga boxar &
hagar pga att dom inte vet något annat, & de är
enbart människans fel, antingen pga okunskap, tillgång,
rädsla för skador eller lathet.
Hästar som visstas mycket innomhus eller i små trånga
rasthagar får oftare problem med bla kolik, stela leder
& ovanor som tex vävning som i sin tur i längden
ger upphov till fel & sneda belastningar. Den snedheten följer
sedan med & påverkar hela kroppen & allt blir "skevt".
När något blir skevt så nöter de ju olika
& hela karusellen är i full snurning & den kan vara
svår att häva. De som från början kanska
var en liten obetydlig grej har snabbt blivit till ett gigantsikt
problem.
Rädslan för skador borde inte få finnas då
jag tror att skaderisken är mindre om hästarna får
visstas utomhus så mycket som möjligt & hålla
igång kroppen på ett naturligt vis, utan att vara
inlindad med diverse skydd från topp till tå.
Flockdjur ska leva i flock, & hästar har ett stort behov
av närhet & beröring för den mentala delen
& utvecklingen. Hästar som går tillsammans i flock
lär sig fungera som hästar & då blir de sällan
& aldrig problem att sätta in nya individer i flocken.
En annan jätte viktig sak är foder, både kvalliten
på foder, hur utfodringen sker & mängden. Hästar
har ett tuggbehov på ca 16-18 timmar om dygnet, & förutom
tuggbehovet så är det direkt farligt om deras magar
blir tomma längre tider utifrån sin konstruktion.
Många drabbas av magsår pga tomma magar där den
frätande saltsyran skvalpar omkring & stänker upp
till den känsligare delen av magsäcken om inget foder
finns där.
Sandkolik drabbar fler & fler hästar som står i
mindra & trängre rasthagar med sand/jord som underlag.
Sanden & jorden förjer med ner i magen på hästar
som försöker rycka åt sig små grässtrån
& rötter som kan kika upp här & där. Men
även när dom ska få i sig dom sista stråna
som blir kvar efter fodringen som oftast sker på backen.
Fördelen med att fodra på backen är att hästarna
får äta i en naturlig ställning som gynnar hela
processen från att "matbiten" kommer in i munnen
tills den tittar ut under svansen.
Att fodra i höhäckar eller i krubbor högt ovanför
backen kan bla ge skador i ryggen & i tänderna som slits
snett eftersom att käkarna inte kan fungera opptimalt om
hästens huvud hålls uppåt när den tuggar.
För att undvika så mycket som möjligt av ovan
så försöker vi ha hästarna ute så mycket
som möjligt. Under vinterhalvåret från någon
gång i oktober tills april/maj får våra hästar
stå inne nattetid då vi inte har en ligghall som är
stor nog åt alla när snön täcker marken.
Tyvärr!
Under de månaderna får hästarna gå ut vid
6 tiden på morgonen & in vid 21 tiden på kvällen
för att inomhustimmarna ska bli färre i de trånga
utrymmen som hämmar hela hästkroppen. Resterande månader
av året går dom ute dygnet runt.
Alla våra hästar går tillsammans i en liten flock
& kan på så sätt få tillgång
till den närhet av andra hästar som dom har ett stort
behov av. Hagarna täcker mycket mark sommar som vinter för
att hästarna ska kunna röra sig maximalt med variationer
av växtlighet i allt från gräs till träd,
& dom har alltid fri tillgång till både rinnande
vatten & grovfoder.
Vattnet & grovfodert är medvetet placerat på olika
ställen i hagen med ett mellanrum på ca 500 m för
att vandringen & rörelserna till "vattenhålet"
ska bli så likt vildheten som möjligt. De leder till
många km vandrin under dagen / dygnet. Precis så som
hästen är skapt för.
En fördel som vi människor vinner på fördeleningen
mellan vatten & hö är att slippa leriga & söndertrampade
hagar vid grinden, även om man många gånger svurit
en kall & stormig vinterdag som hästarna inte velat komma
ner när det är läggdax...
Här förenar vi nytta med nöje ;) |
Förtroende,
närhet & beröring
Trygg
flock
Obegränsade
rörelser
Naturligt mygg &
sloslydd |
|
| |
Travträning |
| |
"Ingen
rallyförare kör utan varvräknare"
(Ola Johansson) |
Inkörning

När isen lagt sig på sjön

På våran rakbana
På våran isväg
|
Någon
vecka innan midsommar brukar 1-åringarna hos oss börja
tömköras för att vara i vagn kring midsommar. I
början körs dom ganska intensivt för att vagnen
& allt ska bli till en vana i skritt & lite trav för
att bekanta sig med framtiden. Där efter får dom en
stunds vila & återgå till vildhästlivet fram
tills senhöstens vinterträning går igång.
Vinterhalvåret bjuder på fantastsika träningsmöjligheter
för oss då vi har sjön nedanför gården
där Ola plogar upp en isbana tvärs över där
flera av intervallerna körs.
Även på andra sidan sjön har vi fina träningsvägar
runt & uppe på berget. Bergs slingorna & lutningen
är perfekt för de hästar som har hög maxpuls
& svåra att nå en bra träningspuls på
plan mark.
Alla hästar är individer med olika förutsättningar
för att lyckas, därför är all träning
individuellt anpassad. Men trots individuell träning så
har vi en egen tanke om träning & följer den metoden.
Varken mängdträning, backträning, drögning
eller liknade är något vi använder oss av. All
träning sker i from av intervaller på olika distanser.
För det mästa så tränar hästarna bara
två gånger i veckan. Farten, längden & antalet
intervaller varierar beroende på vilken individ som tränas
& vad målet för dagen är. Alla våra
täningspass har en målbild var & en för sig.
En del hästar behöver långa intervallar, andra
snabba korta osv, men dom olika intervall fomerna kan snabbt ändras
utifrån hästarnas ålder & utveckling, samt
tiden på året beroende på matchning mot lopp
& annat som spelars in i hästarnas liv.
Resterande dagar tränar dom själva i hagen där
dom rör sig otroligt mycket & där faktiskt även
myggen tränar dom, hur skämtsamt de än låter.
Till hjälp för att på bästa sätt få
till en så lämplig träning som möjligt för
var individ så använder vi oss av Polars pulsmätare,
som är ett viktigt hjälpredskap i träningen.
Med hjälp av pulsmätaren så kan man bla få
fram hästens maxpuls & utifrån den räkna ut
vad den bästa träningspulsen är. Man kan även
lättre se om något är fel & om hästen
kanske har känning av någon åkomma som tex förkyldning.
Återhämtning, nervositet & stress är annat
som spelar en stor roll under träning & tävling,
& något som pulsmästaren talar om.
För att kunna nyttja pulsmätarens funktioner på
bästa sätt så gäller det att ha eller få
tag på lite kunskap, annars säger den inte så
mycket mer om vad just den individen har för puls för
stunden. Vi sparar & lagrar alla våra hästars träningspass
i datorn där vi lägger upp pulsfilerna för att
analysera dom noggrannt, för att kunna följa utvecklingen
& även gå tillbaka för att jämför,
se hur det sett ut tidigare osv.. Även för att kunna
följa om träningen går åt fel håll
för att så snabbt som möjligt kunna korrigera
den så det blir rätt. Man får dock inte glömma
att pulsmätaren bara är ett hjälpmedel & något
man inte får stirra sig blind på. Hästar är
ju inga maskiner som alltid har samma "varva antal"
vid samma hastiget. Saker runt om kring, väder &
vind är ju saker som kan spela in för dagen
Sommar halvåret körs mäst uppe på våran
rakbana som ligger i anslutning till gården blandat med
lite banjobb mellan tävlingarna.
|
Trickträningn |
|
"Siffran
är 3, Relation, förtroende, samspel"
(Johanna Åkerlund) |
|
| Trickträning
har tyvärr blivit en väldigt missbrukad träningsmetod
där baktanke som kroppsmedvetenhet, mjukgörande, stärkande
& inte minst relationen, förtroendet & samspelet
bytts ut mot framgång till häftigaste bild på
kortast tid. När "saker" ska gå fort så
blir de "produktion" & då tar man till vilka
metoder som hälst för att kunna producera så mycket
som möjligt på koprtast tid & då blir oftast
resultatet därefter. Snabba lösningar & dålig
kvallitet.
Själv har jag haft ett stort motstånd till NH (Natural
horsemanship) som även de missbrukats & gjorts att innebörden
fallit bort. Ser man bort från "modeflugorna"
& ser till innebörden av de så hänger allt
ihop. Tricken utgår ju i från hur hästarna i
vilt tillstånd komunicerar med sina kroppar både i
lek & allvar. Detär något vi kan ta med oss &
nyttja i både relationen & träningen med våra
hästar.
Med andra ord borde de inte heta Trickträning då det
är allt annat än tricks, utan vardagligt hästspråk!
"Hästspråk" eller för allämnheten
Trickräning är något som jag använder mig
av dagligen då de är ett stort intresse som förenar
nytta med nöje. De är ett perfekt sätt att bygga
upp en relation på & de bygga på förtroende
från bådas sidor att även låta hästen
komunicera tillbaka genom kroppsspråket & inte bara
genom mitt område, hästens område & dennes
öron. Men de gäller att ha ett samspel för att
inte språket eller ticken ska gå över styr &
ta över vilket är väldigt lätt om man inte
har en bra relation. För att hästen villigt & utan
våld i from av handkraft & rep ska utföra underkastande
rörelser som bla Yoga, Bergsgeten, Buga, Kompliment &
Ligga ner som hindrar dom att ha kontroll runt om sig & snabbt
fly som de flyktdjur de är, så krävs ett förstroende
till människan.
Dominanta handlingar som bla Spansk skritt & Stegra är
även de något som visar prov på siffran 3. De
är övningar som hästen lätt kan ta till sig
& använda mot oss om den skulle vilja eller behöva.
Så där krävs förtoendet från våran
sida till hästen & samspelet mellan oss för att
de inte ska gå över styr & bli farligt.
Förutom att de possetiva egenskaperna i relationen så
finns de en rad possetiva saker rent fysiskt med tricken, om dom
såklart används på rätt sätt. Dvs inte
genom att med handkraft eller rep dra omkull eller ihop hästarna.
Med långsiktig träning & i hästens takt så
både stärker & stretschar de hästens muskler
& hjälper till med balansen.
Övningar som bla Yoga & "Drottning buga" (hästen
sträcker ut båda frambenen som en hund & sänker
bröstkorgen mot backen) är något som jag alltid
använder mig av före & efter ett träningspass
med mycket possetiv respons både från hästarna
själv & från våran Equiterapeut (massör,
kriropraktor) som under en 10 års period följt mig
& mitt tränings sätt på Ella i trickform med
framgång. |
En
trygg & förtroende full Buga vid brasan
Inalärning av Spansk skritt vid hand
Inlärning av Yoga i en lugn & trygg box

Avslappnad Bergsgeten sträcker ut ryggen & fördelar
vikten
Spansk skritt lösgör bogarna
|
|
Ridning |
|
Där
konsten tar slut tar handen vid
(Klas Adam Ehrengranat) |

På våra ängar
Öppna på våran ridbana
Våran ridbana
Snöplumsning i halsring stärker samspelet &
tränar heka kroppen
|
Majoriteten
av alla tamhästar idag är framavlade i olika inriktningar
för att stilla människans intressen. Men i grund &
botten så föddes dom inte i syfte att bli rid eller
körhästar, utan de var något som människan
kom på själv & som visade sig fungera fint eftersom
att hästdjuren är fantastsikt vänliga & väldigt
anpassningsbara individer. Från början var hästen
överlevnad & hjälpmedel för människan,
idag är den en hobby.
Förutsättningen för att hästen ska klara av
att fungera som ridhäst utan att ta skada är att vi
tränar upp deras muskulatur så att den klarar av att
bära våran vikt utöver sin egen.
60% av hästens vikt bärs av framdelen & 40% av bakdelen
& eftersom att framdelen redan bär så stor vikt
är det inte helt konstigt att man pratar om att hästen
ska lägga vikten bak & bär sig bakifrån när
man rider, för att minska belasteningen på framdelen
som redan är utsatt från början.
Det finns många läror & teorier om hur vägen
till vikten bak ska se ut, frågan är bara vilken som
är den rätta?
Personligen så tror jag att "vägen" dit är
lika för alla, men sättet att ta sig fram efter "vägen"
är högst individuellt för varje enskilt ekipage.
Ofta focuserars de mycket på hur hästen bär huvudett.
Om halsen är krökt, & är krökt i en "snygg"
båge så anses den gå på tygel, arbeta
med ryggen & så kommer allt det där med vikten
bak på plats av sig själv. Tyvärr så är
det inte så enkelt.
Min tro är att hästens magmuskler är ett par av
det viktigaste muskelgrupperna för en ridhäst &
teorin är enkel. Det är bla magmusklerna som lyfter
upp den ganska sköra ryggen som vi sitter på när
vi rider.
För att stärka magmusklerna så mycket som möjligt
så läggs dom flästa ridtimmarna ute i skog &
mark för att lyfta benen så mycket som möjligt.
Över stock & sten, ner & upp för berg, över
myrar & på vintern mycket snö plumsning. Förutom
att magen får ett bra arbetspass så följer en
hel rad med andra fina egenskaper automatiskt med. Bla så
sänker hästen huvudet när den lyfter benen &
när hästens huvud är vid & nedanför mankens
höjd så producerar hjärnan ett lugnande medel
(en stressad häst står aldrig med huvudet lågt)
samtidigt som ryggens sträcks ut & det blr en jämn
belastning av hästens kropp istället för att gå
runt på en bana. Naturens hinder i form av träd &
annat är även de enorma hjälpmedel för att
träna upp balans & att böja sig runt olika föremål.
Sist men absolut inte minst så mår man ju toppen av
lugnet & friheten i naturen.
Men visst har ridbanan sina fördelar med sitt stöttande
staket att ta hjälp av vid olika övningar, samt ett
slätt & jämt underlag som även de har sina
fördelar vid olika övningar.
De finns en hel uppsjö av olika ridläror & alla
vill tro att sin ridning är det rätt.
Den ridfilosofi jag fastnat för mäst & förespråkar
idag går tillbaka till 1700 talets Frankrike. Innan Franska
revolutitonen & innan hela konceptet Ridkonst slängdes
ut för att ersättas med unga män som snabbt skulle
utbildas till jakt / stridsryttare. Där kommer vi tillbaka
till produktion. Det fanns inte tid till alla år det tog
att skola & utbilda ryttare, så istället fick man
hitta en lösning på problemet för att massproduktionen
snabbt skulle komma igång. Resultatet blev att man låste
fast händerna & la till skänkeln, något alla
kan lära sig.
Tyvärr är det något som hänger kvar än
idag & därifrån den traditionella ridningen som
vi ser på dagens tävlingar kommer ifrån, &
de som många ridskolor vill kalla Klassisk dressyr.
Ridkonst för mig är så små hjälper
som möjligt, där vi utövar gymnastik på hög
nivå med väldig presition för att få så
smidiga, starka & hållbara hästar som möjligt.
Hållbarheten bygger på förståelse för
hästens uppbyggnad & rörelser.
Förutom hållbarhet så ska mina 3 små ord
även hänga med, samspel, förtroende & relation.
Hästarna ska med vilja utföra de vi ber om & känna
sig stolt. Ridningen ska inte vara ett fyspass för mig som
sitter på, utan jag ska stolt bäras fram av min trogne
springare.
Mitt mål är att vara så samspelt med hästen
att ingen utrustning ska behövas. Vi ska kunna träna
tillsammans & utföra röresler enbart genom komunikation,
kropsspråk & glädje.
|
|